Nu har Artur fått somna in. Han var en underbart vänlig huskatt som inte gjorde någonting ont i hela sitt liv.

Han startade sitt liv med en kamp, det var inte alla som var snälla mot honom. När han var 18 veckor gammal flyttade han och Joanna hem till mig och deras tredje hem. Artur var i princip bara i toarummet de första veckorna innan han vågade sig ut, efter ett tag började han lita på mig och visade vilken otrolig personlighet han hade. Han blev bara 2½ år.

Tyvärr fick han problem med njurarna och fick behandling mot det. Först blev han bättre men efter ett tag kom det bakslag och han blev bara sämre och sämre på slutet under en kort period. Men eftersom inget talade för att han skulle bli bättre igen togs beslutet att låta honom somna in..

Ioana på Smådjursveterinären i Åmål gjorde en fin avlivning som var som en liten begravning med fint tyg och mjukt underlag på undersökningsbordet, lite levande ljus och dämpad belysning.

Jag kommer sakna honom!