Om din katt inte vill kela så ska han inte bli tvingad! Tråkigt med sådana katter men man får respektera katten och inte attackera med kramar och pussar🙂

Jag vet det, men ibland vill jag bara ge honom en kram och en puss.

Alltså jag håller inte fast honom och tvingar honom, ibland ligger han ner på soffan och jag klappar honom och ger han en puss, sedan ibland när han är uppe och vandrar kan jag ta upp honom och krama honom och ge honom en puss.

Är när jag gör det för länge som tassarna kommer fram men då får han ju gå.

Gosa med din hund istället?

Mina katter kan oxå vara sådär ibland. Min bror säger att det beror på mig… att jag pussar o kramar dom för mycket så dom får överdos av gos. Svårt att låta bli lixom. Men precis som din katt så kommer mina oxå till slut o vill gosa o spinna. En katts rättighet att få göra som den vill hihi 

Men visst ska man inte tvinga katten…..men det gör vi ju inte heller…….bara en liten liten stund ju hihi

Här är dotterns katt kelig med henne och ingen mer, hon o han är som bästa kompisar. Han är ingen knäkatt men han kramar henne ger kärleksnyp sover tätt bredvid henne. Han älskar verkligen sin matte o tvärtom med. Vi skaffa oss en kattunge och vi hade hoppas på att han skulle bli våran kelgris, men icke han trivs vara med oss, där vi är är han. Men kelig är han inte. Och det gör mig inget, han är verkligen go katt på sitt sätt. Spinner högt o länge, strycker sig mot benen, det är hans kel :)  Han är nyligen kastrerad och möjligen blir han mer kelig med tiden, han är född ute som vildkatt men tog livet med oss jätte bra.

Jag förstår dig helt visst är det mysigt med stora keliga katter :)

TS du ser inte att din katt ligger bredvid din hund? här är våran kattunge som kliser mot sin storebror han avgudar honom och apar efter olika sovstilar/sovställen efter sin bror. Han gärna tätt med hundarna och söker mys på så sätt med. Alla leker ihop och jag tror han får sitt mys genom sina "vänner" :)

Har haft både och. En katt jag hade för ca 20 år sedan var överdrivet kelen, och han blev aggressiv när jag inte hade tid att kela med honom 4-5 timmar varje kväll. Så han fick sällskap av en kattkompis som var raka motsatsen. Henne fick jag inte röra alls nästan, men jag passade på att ge henne en klapp över ryggen när jag satte ner maten till dem. Hannen hade aldrig accepterat att jag ägnade mig åt någon annan än honom, så det passade perfekt med dem två ihop. Det var för övrigt hans katt, inte min. 😉 Så småningom kunde jag dock klappa henne lite mer, och ibland kom hon upp i knät också, men inte förrän hon var över 15 år fick jag kela med henne lite, och kunde t.o.m. bära henne en liten stund. Det hade jag inte kunnat alls tidigare.

Mina nuvarande två är födda ute men hade mänsklig kontakt hela tiden, även om de inte var särskilt tillgivna. Nu får jag kela med dem bägge två, men inte för mycket och inte för länge. Den ena av dem är dock väldig mycket knäkatt, och kan ligga och sova i mitt knä i timmar, så när jag behöver göra något och inte bara vill lyfta ner henne börjar jag kela med henne intensivt. I början gillar hon det, men det dröjer bara några minuter så får hon nog och hoppar ner självmant. 🙂

#4

Ja, man ska kunna ge dem en klapp och en puss eller kram någon gång ibland. 

Han avskyr inte kel, är bara att det ska ske när han vill. Ibland har jag gått till honom och börjat klappa honom lite och han faktiskt börjar spinna och myser samt kommer fram till mig med ansiktet och stångar lite, och då är det jag som tagit intiativet.

#6

Jo, min katt vill vara nära min hund hela tiden, de ligger, eller han ligger och myser med henne (tiken är hunden) så fort han får chansen, hunden är gammal och grinig så inte alltid hon gillar hans närhet, för när han myser ordentligt sätts tassarna igång =) Men de har sovit tillsammans och ibland ligger de tillsammans.

----

Hihi, nu när jag nyss kom hem hade katten rivit ner min gran och grankulorna över hela vardagsrum golvet. 🦸‍♂️ Någon som har haft skoj här hemma, haha!

#8 Vilken buse! 🐱

Min systers katt Bizzi är likadan :P Varje gång jag lyfter upp henne för att klippa klorna så jamar/skriker hon "wääääääää" och sen när jag släpper henne så springer hon iväg och tittar på mig med arga ögon. Men ibland så kan hon komma fram och spinna och vilja bli kelad, men om man överdriver så springer hon där ifrån snabbt ;) Det har hänt 2 ggr att hon lagt sig i knät, och då jäklar får man sitta still, annars sticker hon fort som attan. Min katt Pussel var ju en sån där underbart kelig kisse. Det blev nästan för mycket ibland :P Han gick med mig in på toaletten och lade sig i mitt knä när jag kissa, och när jag stog och laga mat kunde han plötsligt hoppa upp på min rygg från bänken bakom och så låg han där runt min nacke och bara tittade på det jag gjorde :')

Haha! Guh, nu kom min katt och ville bli klappad, trampade på mitt lår och ligger på mitt lår nu och spinner för fullt. Detta är nog första gången, han kan lägga sig på min mage men låret är första gången.

Som #10 skrev, bäst att inte röra sig =) 

Han tittar på medans jag skriver detta nu.

Ja, när det är klo klippning och öronrengöring då är det protester minsann, och när han släpps ner då tittar han på en med onda ögon, och sedan tvättar han rent hela sin päls nästan, hehe.

#8 Samma hände mig en gång. Hade klätt granen på kvällen den 22 december och när jag kom hem från jobbet dagen efter låg granen omkullvält på golvet. Hade lagt julklapparna under granen och allt vatten hade runnit ut över dem. De flesta klarade sig, men en av dem packade jag upp - för säkerhets skull. 🙂 Av formen att döma var det nämligen en LP-skiva (detta var på 1980-talet) och jag var rädd att den skulle bli förstörd. Även den klarade sig dock och jag fick en lite tidig julklapp.

Just denna katt var tokig i julgranskulor, så det var förmodligen därför han hade vält granen. Det var nämligen bara röda julgranskulor han var intresserad av visade det sig. Hade bara röda kulor i granen och när han slagit sönder dessa så hängde jag upp de kulor jag hade i andra färger längst ner i granen, med tanken att han kunde ju roa sig med dem istället, och låta de röda vara ifred.  Men icke! Istället för att slå ner kulorna längst ner i granen, så hoppade han upp till de röda kulorna och slog ner dem istället. Sedan dribblade han dem runt i lägenheten, för att avsluta med en slagskott in i väggen så att de gick sönder. Som tur är slutade han med detta efter incidenten med granen som välte. Gissar att han fick den över sig, och sedan tyckte han nog det var för farligt att leka med kulorna. 😉

Bilden visar när han somnat med sin julklapp - ett virkat lamm indränkt i kattmynta.