Jag förstår vad du menar, skillnaderna mellan raskattsavel och huskattsavel är främst:

• Raskattsaveln bedrivs enligt rasklubbens regler och syftar till att främja rasen på sikt.
• Det finns över 100000 hemlösa huskatter, vilket gör att det i dagsläget inte är lämpligt att avla på huskatter.
• Samtliga raskatter utgör ca 15% av Sveriges kattbestånd, men endast en väldigt liten del av de har bott på något katthem i Sverige och då har det främst handlat om att kattens ägare gått bort av någon anledning.

Huskatten utmärks av att den inte är någon ras. Den kan ha vilket ursprung eller vilka föräldrar som helst. 🐱

Man är verkligen inte en sämre kattägare för att man skaffar en huskatt än en raskatt. 🙂

Nej, huskatten är inte en ras som alla andra. 1) den är inte en ras 2) det finns 150000 hemlösa huskatter så det finns inget större behov av huskattavel idag 3) huskattuppfödare är väldigt sällan intresserade av seriöst avelsarbete.

Men självklart är ingen sämre kattägare för att man väljer att köpa en huskatt.

Man ska inte avla på en mättad marknad! När bägaren är full så fortsätter man inte att hälla på! Seriös uppfödare avlar efter lagar och regler och är kontrollerat samt så i går många raser i ett hälsoprogram och raskatter testas innan parning. Nej huskatten är ingen ras för att vara en ras krävs en standard och ett långt noga utarbetat avelsarbete som blivit godkänd av vårt förbund! vilket man inte kan ha på en huskatt då de ser olika ut. Raskatter följer en viss standard och som med alla raser ska det följa med en stamtavla! Det har inget att göra med värdet på huskatt vs raskatt men vi är förebilder för god och sund avel, hade buskavlare avlat efter våra regler hade vi inte haft denna enorma översvämning av hemlösa katter! Vi vet när vi ska sluta, skulle ingen köpa Ragdoll och jag ser att marknaden är full då skulle jag sluta direkt!

Vår avel utgör dessutom 15% av det totala kattbeståndet resterande 85% är huskatter med eller utan hem

Avelsförbud på alla katter, ska inte spela roll om det är ren eller blandras.

Vi har många hemlösa människor på planeten av alla olika kulturer, religioner och hudfärger, "renras" som "blandras", dessa avlar på sig också men lever på gatorna och fattigdom… kanske ska vi ha avelsförbud på dessa folkslag också.

Ja, jag jämförde katter och människor!

Jag är så trött på att höra logiken på att det är okej att avla på ren raser men inte blandraser.

OSERIÖS avlande finns inom all form av avel och inom alla djurslag även människan!

OSERIÖST djurägande finns också inom alla djurslag!

Detta bidrar till alla hemlösa djur.

Kanske… totalt avelsförbud på alla djur där det finns hemlösa djur, tills alla djur har ett  stabilt hem fyllda med kärlek, vi borde nog räkna med människan i detta också, finns många barn i behov av hem.

Tror att det är ganska orealistiskt att försöka få till ett avelsförbud. 

Tycker att det är upp till var och en att stödja den aveln som är seriös. Och som sagts ovan så finns oseriös avel på många håll tyvärr.

Fruktansvärt idiotiskt att jämföra med oss människor, vi har ett medvetet tänk djur agerar efter instinkt. att ta bort den seriösa aveln skulle vara förödande för de raser vi har och vad vi står för dvs en sund och hälsosam avel!

Gissa hur många linjer och raser som skulle bli utrotade om hela Sveriges uppfödare bara slutade! Huskatten kommer ändå öka på då folk inte fattar att marknaden är mättad

Ja det borde vara förbud på avel på huskatter ett tag framöver.

Jag har hållit på med avel inom olika arter som tex råttor, leopardgeckos och möss. jag är även insatt i aveln med hundar, hamster, marsvin och kaniner. 

Ärligt

Jag är emot all form av mänskligt styrd avel. Varför håller vi på så?

Nu sticker jag ut näsan och vet att jag är provocerande.

Vi formar, vi avlar på "söta" defekter som tilltalar oss. Vi vill ha udda och annorlunda färger och mönster för att kunna sälja till högre priser. Oftast styr efterfrågan aveln hos uppfödare. Är det inne med nakenkatter så föds fler sådana.  Är det inne med minikatter, minihundar, minimöss, långhår, lockigt, hängöron, korta ben, höga ben, intryckt nos, runda ögon, you name i, så avlas det mer på det. Finns det inte perfekta avelsdjuret att få tag på för parning just när järnet ska smidas så tar man det som är bra nog, eller kanske bara ok, för att kunna få några kullar till och passa på att göra sig lite mer pengar.

Det är dyrt att ha uppfödning, det vet jag. Jag förstår att uppfödare säljer ungar för att få in pengar till mat åt sina fina avelsdjur, men faktiskt; Ibland blir det minifabriker. Naturligtvis inte alltid. men ibland. och det räcker med att några blir fartblinda och "samlar" på djur för att jag ska må illa.  Crazy cat ladies , tänker ni. Ja, men även kända och stora uppfödare håller  iblnad för många avelsdjur, eller har den enbart för att ställa ut, avla sn linje på och sedan placeras de ut till andra hem, för de har inte plats och tid för dem. Fabrik!

Det finns redan så det räcker åt alla och tar det slut i Sverige så finns det miljoner hemlösa katter och hundar världen över att adoptera. Nä, de ser inte ut på ett visst sätt men de har ett hjärta och är värda att älskas ändå.

Dessa tankar startade i mig när bilder på Belgien Blue spreds över världen i mitten av nittiotalet. Det framavlade jättenötkreaturet som kunde bringa människan dubbelt så mycket kött på en individ. -Så sjukt!!! Vi behöver inte så mycket kött så djuret inte ens orkar stå upp för att det blir för tungt för sin egen vikt i muskler. Vi äter ju redan på tok för mycket kött per individ! Jag blev vegetarian. 

Tyvärr blev det ohållbart en period att laga spädbarnsmat till minstingen, vanlig husmans till övriga familjen och vegetarisk mat till mig eftersom vi bodde spartanskt i en sommarstuga och gjorde utflykter med båt men två spritplattor, så jag valde bort mig själv och undvek kött men kunde inte kalla mig vegetarian längre. 

Så kom alla bilder på kycklingar och höns som plockade varann, gick på tok för trångt och användes som matmaskiner och så de danska grisarna… herre gud. Då var det kört igen! Jag kan absolut inte sponsra till den formen av djurhållning. Det går bara inte!

Sedan dess är jag vegetarian och snudd på vegan men inte fullt ut. 

Jag har lagt ner aveln av mina möss för att jag inte orkar leva i den världen längre. Det kullas hanar för att man ska få plats med fler honor och fler kullar. Det annonseras och säljs kors och tvärs och blir inte djuren sålda så avlivas de. Ofta skickas de sålda djuren med en passerande transportör och uppfödarna har inte ens träffat köparen! Blir djuren sjuka har ägare och uppfödare inte råd med veterinär. Då avlivas djuren hellre. Vad är det för djursyn? Hur kan man sova på nätterna? Ju billigare ett djur är desto slarvigare hanteras det. Ska det vara så? alla som är födda har ett hjärta och är värda att älskas. Hur kan en katt vara mer värd än en annan? I mina ögon är det så främmande att värdera liv.

Ändå är vi duktiga på djurhållning i Sverige om man jämför med resten av världen och det gör mig otroligt rädd för människan som art. Vad är vi för monster? 

Tillbaka till kattavel, eller förbud mot kattavel. Vem vill inte ha en kull söta kattungar hemma att mysa med, ta söta bilder på och lägga på instagram? Men föd för f-n inte upp fler än du själv kan ta hand om i 15-20 år, med veterinärkostnader och försäkringar. Sluta sälj dem! Sluta ge bort dem och sluta avliva oönskade liv! Vi måste ta ansvar för vårt handlande. 

En tanke: OM utställningar skulle stoppas så skulle den bekräftelsen av att vara bäst och att ha vackrast djur försvinna. Tävlingsnerven, konkurensen. Utan den formen av bekräftelse kommer många tappa intresset. det är inte alls lika kul att sitta med 20-30 dyra raskatter om ingen får se dem. Inga prisrosetter, inga titlar, inga glamorösa prisutdelningar.

#11 Vi är många kattuppfödare som inte ställer ut utan som drivs av att föda upp friska, trevliga och vackra katter. Jag lovar att kattuppfödningen skulle fortsätta även utan utställningar. Du nämner tävling och konkurrens, inte ett ord om allt samarbete även över landsgränser som sker. Inte ett ord om långa nätter när vi vakar över sjuka kattungar, handmatar och medicinerar för att rädda en liten klenis. De flesta av oss drivs av kärlek till katter, inte av utställningsrosetter (som man faktiskt ofta får köpa). Glamorösa prisutdelningar har jag aldrig sett på en kattutställning. 😂

# 11 Belgian blue är mutation inget som är framavlat. Bara så du vet.

#11 jag vet att det är många som är som du beskriver. jag hoppas jag var en av de uppfödarna när jag födde upp möss. Jag talar om avel i stort och om de nackdelar och negativa sidor hos folk som lockas fram, även hos kattuppfödare.

#13 det klassas som en defekt gen, den som är muterad, som inte ska avlas på och därför har de avelsförbud i Sverige. De flesta förändringar, även naturligt förekommande, är mutationer. Tyvärr väljer vi att avla vidare på just mutationerna för att få fram rasprägel

# 14 Men på dig lät det som om vi avlat fram denna ko! Vi människor är även produkter av mutationer från encelliga varelser.

#15 jag vet. Dåligt reulutat av de mutationerna. När människan dör ut som art kommer planeten äntligen kunna reparera sig. Vi är jordens värsta parasiter…jag skäms över vår art

# 16 Så tråkigt för dig. Men dessvärre så kommer inte jorden att reparera sig. Det är ett evigt slagsmål om att dö eller dödas, äta eller ätas ute i naturen.

@Artlink

Jag har läst dina inlägg och håller med varenda ord du skrivit!
Blev glad när jag läste det du skrev, för jag känner verkligen så också och det är vad jag ser och har sett.

Tyvärr får man leva med att folk inte kommer inse skillnaden eller likvärdigheten i alla livets varelser.

Katter är katter, men - har de stamtavla innebär det en slags garanti för att uppfödaren gjort allt det som kattförbunden och respektive rasförening anser behövs för att ge katten bästa möjliga start i livet och bästa möjliga förutsättningar för att katten inte ska drabbas av hemlöshet eller oansvarigt ägarskap.

Varför ska man uppmuntra att katter föds utan att uppfödare följer kattförbundens krav på omsorg om såväl avelsdjur och avkommor? Är vissa katter inte värda det?

317 ja, det är naturens lag. DET har jag inget emot. Människan är dock speciell på det sättet att vi tar naturens lagar i egna händer och förstör planeten. DEN reparationen kommer bara sitt skott när vi slutar (vilket vi inte kommer göra så länge arten finns tyvärr)

En stamtavla säger inte så mycket. Svårt att kolla hur hälsan varit på katterna bak i ledet eller hur gamla de blivit. Katterna är ju ganska unga när de tas ur avel och säljs ibland för att nya katter införskaffas. Alla har säkert inte fortsatt kontakt med nya ägare och får därför inte information om  kattens fortsatta hälsa. Jag skulle önska att det fanns ett register på alla raskatter där jag som köpare kan kolla upp föräldrar, syskon och övrig släkt för att se hur sunda och friska de är eller varit.

#21 En stamtavla ger åtminstone något att utgå ifrån där varje enskild katt som bidragit till kattens gener finns registrerad. Man kan dessutom välja en uppfödare som både vill ha och har koll både på släktingar och sålda avkommor och få information genom denna. Tack vare internet, Google och sociala medier är det dessutom relativt lätt att själv både hitta och ha kontakt med ägare och köpare och följa sin katts släktingar genom åren, bara man har en stamtavla som sagt.

När det gäller levande varelser finns det dock aldrig några garantier för en enskild individs hälsa, oavsett hur friska gener den kommer ifrån. Inom raskattaveln finns det åtminstone en ambition att avla bort de vanligaste ärftliga sjukdomarna.

En stamtavla är mer ett bevis för att uppfödningen och aveln har skett på ett sätt som följer striktare regler när det gäller omsorgen och är mer påkostad vad gäller uppfödarens insats i tid och pengar än vad som gäller för huskattavel.

Nej. Det finns inte ens tillräckligt med hem åt bondkatterna som redan finns, så jag ser ingen logik i det. Dessutom ska det finnas seriösa köpare också. Vilket kan vara väldigt svårt att få tag på, särskilt i början av sommaren 🤮

För min del är det främst att det inte finns något släktträd eller liknande, som gör att man inte vet ifall katten man köper är inavlad- vilket kan skapa en drös problem om så det vore fallet.

Huskatt, blandraskatt eller bondkatt är de officiella benämningarna på alla de katter som saknar stamtavla, och alltså inte är registrerade i någon kattorganisation. Även om båda föräldrarna är registrerade raskatter så kallas avkomman huskatt om den inte registreras.

Huskatten kallas också ofta vardagligt bondkatt, eller felaktigt europé. Den sistnämnda är emellertid en helt egen ras - dagens huskatt är så genetiskt uppblandad att den har ganska litet gemensamt med europén.

Huskattens (alla tamkatters) närmaste förfader är en nordafrikansk underart av vildkatt (falbkatten). /Wikipedia

En helt vanlig katt anser jag är en ras för sig eller en grupp av raser. Den är en blandras för den kan inte vara inget eftersom den existerar. Så jag anser det är en ras och som Wiki säger om den inte är reggad eller ha stamtavla no matter ras så är det auto en huskatt/bondkatt/blandraskatt. Om du har en Ragdoll som inte är reggad eller ha stamtavla är det en huskatt/bondkatt/blandras katt enligt denna sidan. Så vilken katt som helst kan hamna i denna kategori.

I övrigt tycker jag att man ska sterilisera/ kastrera sin katt om man aldrig planera avla på den. Det borde vara ett krav vid köp av vart ända djur så som katt vi ett köp. Och detta borde få en auto tid när tiden är inne. Om inte vederbörande kommer mad sin katt vid denna tid och gör vad han/hon ska så kommer auto detta anmälas av veterinär och kontrolleras varför and någon djurrättsorganisation som har hand om ärendet i varje kommun. Om de bara skiter i det för pengarna så kan man ju ha en så kallad tilläggsbidrag som betalar t ex hälften av kostnaden av en kastrering/ sterilisering.  Om personen vägrar ändå så tar man katten. Gör det som ska och placera ut katten i ett nytt hem eller ja värre. Avlivning.

Katter kan kastreras från 4 månaders ålder men en del gör det vid 3 redan! Nya rekommendationerna hos veterinärförbundet är 4 månader. Om folk kastrerade katterna innan leverans så behöver man inte oroa sig för att katten kommer avlas på!

Jag är inte för förbud på avel av huskatter. Men däremot så skulle jag önska att det blev krav på mer kontrollerad avel, så att inte vem som helst kan spotta ut kattungar. En huskattförening kanske där man börjar stambokföra huskatter, rav på idmärkning (någonstans kan man ju börja), så det blir mer kontroll och högre status för huskatterna.

Absolut inte för avelförbud men däremot för seriös avel då jag som köpare kan vara säker på att katten för 

1:a: ha det bra 2: att veta kattens förfäders hälsa samt katten själv är frisk. Det kanske inte en huskatt kan eftersom det har blandade ursprung? Oftast vet man inte vet kattpappan är. Då blir det svårt att veta om katten bär på nåt genetiskt sjukdom osv. Jag har två raskatter, jag vill ha en huskatt också men då skaffar jag en från ett katthem då katten är kastrerad, id-märkt, vaccinerade samt försäkrad. 

Raskatten är givetsvis inte bättre än huskatten, det är en smaksak. Men däremot oavsett vad så ska man följa avelreglerna. Jag vill inte stötta någon oseriös uppfödare där personen bara vill sälja katter men bryr sig inte alls om att ID-märka katten, göra regelbundna vaccinationer och hälsokontroll på katter eller vilka köpare de hamnar hos. 

En övergiven dräktig katthona  kan få upp till 4-5 kattungar i snitt. Tänk dig om kattungarna blir äldre och parar sig med sina syskon. Då föds det plötsligt ca. 20 kattungar efter ett halvår, super inavlade plus övergivna. Det tar ca. 65 dagar för en katthona att föda sina ungar. En katthona hinner ta  ca.120 kullar under sin livstid om vi inte tar hand om dem plus att de för över genetiska defekter. Du förstår hur det kan se ut i vårt land om vi inte tar hand om våra katter. Skygga och arga katter som inte är tama. Inte på tal om eventuella sjukdomar som går runt och runt bland djuren i det vilda.

För övrigt kan man registrera sin huskatt på t.ex. Sverak så att den kan också delta i kattutställningar och registrerad.

#27 Avel kan aldrig bli seriös, om man producerar fram något som det redan finns 150 000 för mycket av. Hur många  tester och prover och  bakgrundsforskningar man än gör.

#28, jo, inför ett kontrollerat avelsystem på huskatter så kan man faktiskt föda upp dem. Precis som våra blandrasiga hundar i landet.  Man måste ju börja någonstans och det borde ha gjorts redan samtidigt som man införde registrering och id-märkning på hundar. Om man till och börja med registrera och id märka samtliga katter så har man koll på vilka ägarna är på så sätt kan man hindra många att avla hur som helst för katterna måste registreras och id märka, vaccineras annars får man inte sälja vidare. Precis samma regler för hundarna. Det är det jag vill.

#29 Fast blandrasaveln på hundar har ju inte blivit mer seriös bara för att det är krav på att registrera hundar hos SJV. Finns inget krav på vaccination av hundar heller. Buskaveln på hundsidan är lika oseriös som den var innan registreringskravet kom.

Jag tycker inte om det där med att man ska förbjuda huskattsavel och inte raskattsavel, för även om man säger att det inte ger mer värde på den ena katten än den andra så gör det ju det automatiskt. Den katten kan få avkomma men inte den. Tycker att om man vill bli av med de 100 000 hemlösa katter som finns så ska man börja med att sluta med all avel och ta hand om de vi har redan. Förstår att den avel som är hos raskatter är mer seriös och man vet hur de är i sättet osv, men man avlar oftast på utseende känns det som (fattar att man avlar på beteende också), som #10 sa, vi avlar på de vi tycker e fint. En person som köper en svenskat köper den ju inte bara av den anledningen till att den var fin i beteendet, man gillar ju utseendet, det är det som lockar oftast. Katt som katt, renrasig eller ej. Jag har huskatt och hon är världens finaste, så mycket härligare än säkert många renrasiga katter där ute

Katt som katt, alla katter är värdefulla. Jag håller med djurskyddets krav. Alla utekatter ska kastreras. Ett till krav är  till köpare vid köp, ska katten inte avlas vidare så får uppfödare stå för kastrering så att när katten anländer till köparen är den kastrerad.

#32 Svårigheten med att alla katter som inte ska ingå i avel ska kastreras före leverans till köparen/hämtning av köparen är att det fortfarande på många orter inte finns veterinärer som inte kastrerar före 6 månaders ålder. Även om jag gillar tanken, så tror jag mer på att uppfödaren betalar för kastreringen (d.v.s. tar ut så pass i köpesumma att även kastreringen ingår).

En av mina kattuppfödare gör det. Då jobbar hon även själv som veterinär och utför bara kastrering till de katter som inte ska avlas. Tycker jag det är helt fantastiskt, enligt henne så kan man utföra kastrering från fyra månader, efter lite vila och läkning så kan katten flytta till sin nya ägare! Mycket kan en uppfödare göra och har man som uppfödare en god kontakt med sina köpare så kan man på på så sätt sätt dels ta ansvar för sin stamtavla och dels också ser till att varje katt hamnar i ett ansvarsfullt hem oavsett avel eller sällskap under kattens livstid.

Naturligtvis är det jättebra att göra det om det finns någon veterinär som gör det från fyra månader inom rimligt avstånd. Men tyvärr är det fortfarande många veterinärer som håller på 6-månaders-regeln och därför tror jag inte det är möjligt att begära att alla uppfödare ska kastrera innan leverans..

Med stamtavla gäller raskatter men som huskatt uppfödare ska regler också följas. Jag tror mycket handlar om kunskap och lämna gamla traditionella myter om katters självständighet.

Registrering, vaccinationer x2 minst, avmaskad samt kastrering på utekatter/sällskapskatter och en vecka kontroll hos vet innan överlämning till nya ägare. Mycket tror jag  att en ansvarsfull uppfödare kan göra oavsett till huskatter eller raskatter, t.ex. genom att ge tydligt god information, restriktioner och tar etiskt ansvar. Som köpare måste man ju tänka igenom vad man ger sig in på innan man skaffar en katt. Kan man inte längre ha katten så kanske man kan åtminstone lämna det till något katthem eller sälj bara till den som du har förtroende för och håll för guds skull god kontakt med personen.

Katthem är till för katter UTAN hem inte till ansvarslösa kattägare

#36 Katthem är till för hemlösa katter. Som kattägare har du möjlighet att omplacera din katt. Ska katten någonsin få en högre status är det dags att inte andra tar över ansvaret från kattägare som av olika anledningar inte anser sig kunna ta hand om det djur de själva har införskaffat.

Huskattavel är fullständigt av vansinnigt. Det finns i runda tal mellan 100.000 och 150.000 hemlösa huskatter i Sverige. Vi behöver inte öka på den skaran med hjälp av medveten avel på huskatt. Kastrera alla katter som inte ska användas i avel, dvs. 99% av alla katter!!

#37, #38. Jag är fullt medveten om att det är för hemlösa katter. En kattägare kanske av någon anledning (t.ex. utveckla allergi, ändra hemförhållanden) och måste göra sig av med katten men hittar ingen lämplig köpare så tycker jag att katten hamnar hos katthem, som är bra på att ordna passande ägare till katten, om inte kattägare hittar någon. Så tänkte jag.

#39 Hur tror du att katthemmen får tag i nya hem? Det finns inte några hemliga listor över folk som önskar sig en katt. Katthemmen drivs på ideell basis genom att det finns volontärer som på sin fritid lägger sin tid där plus att det finns människor med hjärtat på rätt ställe som donerar pengar. Katthemmen har precis samma möjlighet att omplacera katter som privatpersoner har. Bara det att de omplacerar så väldigt många fler.

Man ska alltid tänka efter FÖRE! Det gäller väl inte minst om man skaffa husdjur som har en dokumenterat lång livslängd. Om du har barn och får ändrade förhållanden, ska då socialen ta hand om barnen? Nej, det tycker du säkert är skillnad. Till en ringa del är det det, men ansvarsbiten är exakt densamma.

Jag är förvånad över att så många allergier uppstår lagom till semestern på sommaren och även inför julledigheten. Med all respekt för att det finns folk som drabbas av kattallergi så tillåter jag mig i de flesta fall betvivla denna hastigt uppkomna allergi. Likaså har jag ingen som helst förståelse för ändrade förhållanden. Har du en bostad med förstahandskontrakt och sköter dina betalningar så är det ingen risk att du blir bostadslös. Hyr du i andra hand så är du mer än lovligt naiv om du skaffar husdjur. Även om man flyttar utomlands finns alla möjligheter att ta med sig sin katt. Där jag är volontär har vi fantastiska exempel på katter som fått flytta med över hela jordklotet. Somliga har flyttat med sin ägare till flera länder t o m. Det är alltså en fråga om inställning. Är katten en sak eller en familjemedlem?

#40, Det är ett ansvar att skaffa djur. Man måste verkligen tänka igenom innan man skaffa det. Nu framstår det som att  jag är emot dig och er men det är tvärtom, inte att överbelasta katthemmet i onödan men man kan ju be er om hjälp. Jag kan tänka mig att sociala och tama katter hittar hem ganska lätt. Jag skulle inte lämna min katt om så det skulle hända mig något men det finns faktiskt de som blir allergiska och har ekonomiskt kris. Du får hjälp av socialen om din blir arbetslös och hamnat i ett ekonomiskt kris oavsett med eller utan barn men du får inget extra för din katt. 

De måste ju få sälja sin katt. Barn och katter är inte samma sak även om man älskar sin katt över allt annat. Ansvar måste man ta oavsett djur.

#41 Jag tror inte du är emot vare sig mig personligen eller katthem, men jag tycker att ditt resonemang gör det litet för enkelt för gemene man att avhända sig ett ansvar man tagit. Till skillnad från vad socialen gör och som vi alla bekostar via våra skatter är det jag och mina kompisar i hittekattsvärlden som betalar för alla dessa djur som andra lättvindigt avhänder sig både genom vår tid och via ekonomiska bidrag.

Jag är emot att man enkelt ska kunna göra sig av med ett djur. Speciellt som vi upptäcker att samma person skaffar ett nytt djur (måhända av annan art) efter inte allt för lång tid. Då har man inte lärt sig någonting annat än att om jag tröttnar så är det någon som löser problemet. Det är viktigt att man som djurägare förstår att problemet inte är ett katthems utan det är ett personligt problem som ska lösas. Precis som jag måste lösa problemet med en krånglande bilmotor, för att ta ett exempel som säkert många råkat ut för. Då kan man inte komma dragande till verkstaden och kräva hjälp utan motprestation.

En av de absolut viktigaste sakerna för de föreningar som är involverade med hemlösa katter är att försöka öka kattens status. Ännu så länge är den långt under hundens. Varför ser man inte lika många övergivna hundar eller varför blir inte hundstall dagligen uppringda av allergiska hundägare eller hundägare som fått problem när de fått barn? Kan det ha att göra med att man inte skänker bort hundvalpar men väl kattungar? Kan det ha att göra med att det kan uppfattas som litet mer krävande att ha hund och därmed blir steget till att skaffa en hund längre än att skaffa en katt? 

Jag är hjärtinnerligt trött på alla dessa kattägare som inte orkar försöka omplacera sin katt mer än att de frågat någon släkting eller kollega och sedan ger upp och försöker få volontärer att ta hand om problemet. Du har helt rätt i att det gäller att ha en mix av någorlunda tama katter, kattungar och skyggisar för att få så många som möjligt utadopterade, men av de katter som fångas in är det en vädligt stor andel som efter en tid inomhus visar sig vara veritabla gosmaskiner så det är inte så nödvändigt att motarbeta sitt eget syfte genom att lättvindigt plocka in katter vars ägare inte orkar lägga två strån i kors för att själva lösa sitt problem. Och som gärna vill försöka göra det till mitt. Förra året hade Örebro Katthem ett jättebra inlägg på sin fb sida som uppmärksammades i pressen just på det här temat. Försök hitta det. Det är mycket läsvärt ffa om man inte själv är involverad som volontär.